Mental Träning

 

Grundaren till mental träning är Fil. dr Lars-Erik Uneståhl. Han har sedan 60-talet forskat kring mental träning och utformat träningen till ett effektivt träningsverktyg. Han började inom idrottsvärlden och det är väl inom idrotten som du mest hört talas om mental träning. Det finns nog ingen av dagens stora idrottare som inte använder sig av mental träning. Om nu idrottsstjärnorna lyckas så bra med detta så varför kan inte vi andra också använda oss av samma teknik? Vi kanske inte har som mål att nå OS-guld men vi kan ha andra mål som är lika värdefulla för oss.

 

Mental träning är en systematisk, långsiktig och vetenskaplig utprövad träning av tankar, bilder, attityder och känslor med målet att må och fungera bättre. Hjärnan är som vilken muskel som helst och den behöver också träning och stimulans precis som dina andra muskler får träning.

 

Mental träning innebär att träna upp och stärka dina mentala processer, det vill säga tankar, inre bilder, känslor och attityder. Det handlar om att öva upp din förmåga att lära dig styra dina tankar, bilder och känslor i en mer önskvärd och positiv riktning.

 

Den mentala träningen görs i ett avslappnat tillstånd (muskulär och mental avslappning). I detta tillstånd är det du själv som skapar din egen verklighet som du vill skapa med hjälp av bilder och känslor och förbereder kropp och sinne på det du vill uppnå, hjärnan lagrar minnen av framtiden. Nervsystemet har svårt att skilja på upplevelser av en verklig situation och en situation du föreställer dig. 

 

Varje tanke du tänker påverkar den du är

 och vad du gör varje dag!

 

Allt du åstadkommer börjar i tanken, vare sig du är medveten om det eller inte. Det är därför tankarna är så viktiga. De påverkar hur du uppfattar dig själv och din omvärld men också hur resultatet av dina ansträngningar blir. Genom att förbättra kvalitén på vad du tänker och hur du tolkar din tillvaro, kan du också förbättra dina resultat i livet oberoende vilket målet är.

 

Med en ökad tankekvalité förbättras dina beteenden och handlingar så att de kan gynna det du vill åstadkomma. Det handlar också om att tolka tillvaron på ett sådant sätt att du kan må bra och fungera bätrre, vare sig du arbetar mot ett gemensamt mål eller ett individuellt.

 

De positiva effekterna av mental träning är bland annat ökad positiv attityd till tillvaron, förbättrade sociala relationer, mer arbets- och livsglädje, bättre förutsättningar att uppnå dina livsmål, förbättrad självkänsla, ökat självförtroende, högre prestationsförmåga samt förbättrad hälsa, både fysisk och psykisk.

 

"Om du vill se hur dina tankar var igår,

se på din kropp idag. Om du vill se hur din kropp kommer att vara imorgon,

se på dina tankar idag."

 

 

 

 

Mindfulness

 

Mindfulness är en mångtusenårig metod med rötter i buddismen och hinduismen. Men på senare tid har mindfulness förankrats i den västerländska tanke- och behandlingstraditionen utan någon religiös förankring. Mindfulness introducerades av professor Jon Kabat-Zinn. Han startade en stressklinik i USA 1979 där mindfulnessövningar var centrala i arbetet med olika patientgrupper.

 

Mindfulness handlar om att öka medvetenheten om inre och yttre skeenden, granska vem du är och att ha kontakt med nuet. Det leder till en större vakenhet, klarsyn och accepterande av verkligheten som den är. Du kan träna upp närvaron bland annat genom meditation, lätta kroppsövningar och dagliga uppgifter i vardagen. Syftet är att bli mer medveten om tankar, känslor och kroppsupplevelser. Du ökar därmed dina möjligheter att bli varse beteenden och tankemönster som bland annat skapar stress och ohälsa av olika slag, och får verktyg till att välja mer konstruktiva och positiva vägar.

 

I en tid med en mängd budskap om värdet av nya upplevelser, nästa aktivitet, högre prestationer och mer innehåll på kortare tid innebär utövandet av medveten närvaro ett stort steg mot ett sundare liv. Att medvetet ”vara nära” det som pågår eller hur du är, utan att genast värdera, döma eller försöka förändra det, har en stor läkande kraft och hjälper oss att återfinna glädje och harmoni.

 

Du kan vara medvetet närvarande i dagliga aktiviteter, och upplever då att du går helt upp i den aktivitet du håller på med. Att du med kropp och själ låter sig absorberas av situationen och att du deltar öppet och ärligt utan kritik, värdering och strävan.

 

Att integrera mindfulness i ditt liv ger en mängd fördelar. Människor berättar om en ökad förmåga till avslappning, förbättrad koncentration och kreativitet, mer livslust och energi, större självinsikt och förståelse för andra, ökat självförtroende, bättre arbetsresultat och förmåga att hantera stress.

 

En ökad medvetenhet om nuet frigör kapaciteten att möta kraftfulla inre resurser som hjälper dig att handskas konstruktivt med stress och svårigheter. Mindfulness är också verkningsfullt till att minska ett flertal psykologiska och fysiska symptom associerade med stress. Forskning har visat att personer som använder mindfulness metoder rapporterar om reducerade symtom på depression, ångest och kronisk smärta såväl som ett förbättrat immunförsvar.

 

 

 

 

 

Meditation

 

I dagens samhälle befinner du dig ofta i ett ständigt tjatter av tankar,krav och förväntningar. Många skulle nog tycka det vore skönt om det fanns en knapp att stänga av allt det som pågår inom oss. Tyvärr finns det ingen sådan knapp och att meditera betyder inte heller att du kan stänga av allt och det är inte frågan om att tömma eller stilla ditt medvetande, även om stillheten faktiskt fördjupas genom meditation och är möjlig att systematiskt öva sig i.

 

Att meditera handlar om att känna vad du faktiskt känner. Meditation går främst ut på att låta medvetandet vara som det är och få veta lite grand om hur det ser ut just i det här ögonblicket. Det är inte meningen att du ska ta dig någon annanstans utan att du ska tillåta dig att vara där du redan är, i nuet.

 

Meditera kan du göra på en mängd olika sätt: sittande, liggande, stående eller i någon annan rörelseform (t ex yoga).

 

 

 

 

Avslappning

 

Syftet med avslappning är att lära dig slappna av. De flesta går omkring med en för hög grundspänning. Efter att du har spänt dig har du svårt att slappna av helt och behåller lite spänning kvar. Så småningom har du en spänning som finns kvar hela tiden.

 

En människas grundspänning är den spänning du har när du inte gör något speciellt t ex när du sitter eller ligger ner. När du sitter behöver du inte mer spänning än vad som behövs för att hålla dig kvar på stolen. All den spänning som ligger utöver den är onödig och den tar energi. Vissa av oss har byggt upp en så hög grundspänning att man till och med har värk i muskler och leder. Den vanligaste huvudvärken kallas ju för spänningshuvudvärk. Om grundspänningen minskar försvinner också huvudvärken. Det finns en hel del fördelar med att du lär dig avslappning.

 

 

 

 

 

 

 

 

CO EMPOWER © 2010 • Privacy Policy • Terms Of Use